DRUVOR
Här får du veta grundläggande fakta om de vanligaste vindruvorna både röda och gröna.
De klassiska blåa druvsorterna, som används i röda viner, är Cabernet Sauvignon, Merlot, Shiraz/Syrah, Zinfandel och Pinot Noir. Bland de mest kända gröna sorterna, som används i vita viner, finns Chardonnay, Pinot Gris, Riesling, Semillon och Sauvignon Blanc. Vissa druvor kommer bäst till sin rätt på egen hand, s.k. endruvsviner, medan andra tjänar på att blandas med andra, druvblandning. Den personliga smaken spelar självklart också in.
Nyckelsmaker
De smaker vi förknippar med blåa druvor är ofta de smaker man finner i röda och blåa bär. Medan smaken hos gröna druvor mest liknar citrus eller stenfrukter, såsom aprikos, persika, apelsin, ananas, citron, kanske med inslag av ek eller rostat bröd.
På följande bilder finns namnen på de populäraste druvsorterna för att tillverka röda och vita viner samt hur de smakar. På det sättet kan du veta vilken typ av druva du själv skulle vilja ha nästa gång!
Röda viner
Cabernet Sauvignon är en av druvorna som anses som vinvärldens viktigaste druva. Cabernet sauvignon trivs över hela världen men har sitt ursprung i Bordeaux, Frankrike. Den ger smak till några av världens bästa viner och finns sig i flera av de bästa vinländerna som Frankrike och Australien (se bifogade karta). Cabernet sauvignon trivs särskilt bra i regioner där jordmån och landskap präglas av väldränerade samt kalkrika sand- och grusåsar. Ju varmare klimatet är desto fylligare och mildare blir druvorna.
Många vinproducenter väljer att blanda viner för att skapa rätt smak. Det kan vara genom att blanda olika druvsorter men också olika årgångar. Cabernet sauvignon passar utmärkt att blanda med andra druvsorter men också som endruvs-vin.
Doftmässigt har Cabernet Sauvignon druvan en karaktäristisk doft av svarta vinbär och plommon. Om vinet har lagrats i ekfat kan doften ha inslag av vanilj. Mindre mogna viner kan ha en ton av paprika.
Smakmässigt kan druvan enklast beskrivas med inslag av plommon och svarta vinbär. Cabernet sauvignon har en bra struktur och garvsyra.
Röda viner
Bilden nedan visar att Cabernet Sauvignon är en av de mer mörka druvorna. Färgen på vinet hjälper först till att identifiera om det är ett rött, vitt eller rosévin. Därefter går det att utläsa vilken typ av vindruva vinet är gjort av, hur länge den har lagrats samt i vilket område i världen den har odlats.
Röda viner
Ju längre ett rött vin lagras, desto mer ändras färgen från blå-röd till röd-orange.
Vita viner
För att tillverka vitt vin måste man först pressa druvorna och därefter avlägsna skalen så fort som möjligt för att de inte ska sätta färg och smak på vinet. Med andra ord kan man skapa vitt vin med både vita och röda druvor eftersom saften inte har några färgpigment.
Enligt många kännare är Chardonnay vitvinsdruvans svar på Cabernet sauvignon och även om Frankrike är hemland trivs den överallt i världen.
Doftmässigt har Chardonnay ofta en kraftigt dominerad doft av vanilj och ek. Även dofter som nötter, smör, rostat bröd, kex, ananas, melon och mango går att spåra.
Smakmässigt har Chardonnay en stramare struktur i kallare klimat (Bourgogne) och en mjukare struktur i varmt klimat (Yarra Valley, Australien).
Färgen på viner kan ändras mycket, särskilt när vinet lagras på fat. På följande bild finns förslag på chardonnay viner från olika regioner samt typiska färger och karaktärer.
